Rensa i röran

Nu har jag börjat rensa. Började i klädkammaren och där kan man hitta lite av varje. Gamla utslitna skor till exempel. Varför har jag sparat dem? Har jag möjligen tänkt göra en skoutstallation liknande den vi såg på Gotland för många år sedan då vi hyrde en stuga där tillsammans med barn och barnbarn. Hittade också ett par favoritskor, som min exsvåger designat. Tyvärr är de utslitna. Nu fick de hamna i sopkärlet, men jag har i alla fall bevarat dem på bild. Farfars gamla överrock tung, tjock och mörk har också hamnat i soporna. Tror ingen vill ha en sån rock numera. Fast det var tjockt och bra tyg i den. Min gamla slitna mockajacka är också borta nu. Fem påsar blev jag av med. Det är alltid en början! Röran på den andra bilden är jag oskyldig till. Så kan det se ut när valpen Truls fått tag i kartonger för återvinning. Han har börjat förbereda delningen av dem och haft kungligt roligt.

Stentroll och motion

Dagens motionsrunda gick från Nyhammaren till Röfors och sedan elljusspåret mot Laxå. Anledningen till den rundan var att S och jag ville kolla hur det stod till med Lars-Erik Nurmes stenfigurer. Det fanns faktiskt 26 på plats, men tre av dem var av den sorten som vandaliserats. Där fanns räv, hare, ekorre, skata, gris, hund och katt förutom troll och andra figurer. Vår favorit var definitivt trollet med motorsåg som sågat ner sista kalhygget. En del människor gör trevligt och bygger upp medan andra förstör och river ner. Tidigare kunde man läsa i lokaltidningen att flera av stenfigurerna förstörts. Man kan undra varför? Det är trevligt när någon vill göra lite extra. Lars-Erik och också den som tillsammans med Lars-Erik Odhe ser till att det finns fina skidspår i Byggemarken. Det ska de ha stort beröm för. Kalhyggen ja. Det var väldigt många av de kvarstående frötallarna som gett sig i de senaste veckornas hårda blåst och fallit omkull. Undrar hur bra moderna tiders stordrift i skogsbruket egentligen är för naturen och för människan. Även igår blev det två timmars promenad från Klockartorp till Laxå. Då passade vi på att inspektera Stubbeborg och jag blev faktiskt väldigt imponerad av hur fint och välplanerat det var inne i stubben. Skulle mycket väl kunnat tänka mig att bo i en sån stubbe. Tyvärr hade även där vandaler varit framme och slagit sönder fönster och stökat till. Tänk att inget kan få vara i fred! Trollen på bilden är inte från elljusspåret för tyvärr hade jag missat att ta med mig kameran!

Slut på ledigheten

Dagledig? Det är man väl jämt som pensionär! Det känns faktiskt inte så. Min kalender börjar redan fyllas med möten och tider som ska hållas. Desto skönare känns det en vecka som den här, när ingenting är inbokat och man kan ligga kvar i sängen på morgonen och höra regnet smattra mot taket och vinden blåsa och inte vara tvingad upp och ut. Visst man borde upp och ta itu med allt som man vet ska göras om nyårslöftena ska hållas, men jag gillar inte stress. Det ordnar sig nog med tiden. Jag sitter och skriver med gosekatten i knät. Hon har blivit väldigt kelsjuk och vill gärna sitta i knät och tar alla tillfällen hon får, så det blir lite jobbigt för henne, när jag är hundvakt. Ja, riktigt ledig är jag faktiskt inte för jag måste jobba med "Äldrebarometern" den här veckan. Vi ska nämligen kartlägga hur de äldre har det i vår kommun vad gäller såväl omsorg, kommunikationer medborgerligt deltagande. Inte alldeles enkelt!

Nytt år - nya föresatser

Det här är en nyårsbild. Sonhustrun och valpen lyssnar på Jan Malmsjö som läser in det nya året. Nyårsklockorna en dikt med ett budskap, som man önskar skulle besannas, men dagligen får vi nyheter som talar om allt annat än fred. Det finns alldeles för många vapen i världen. När det gäller att rusta för försvar/krig verkar det finnas hur mycket resurser som helst. Det är så mycket våld i samhället idag. Säkert inte mer än det var förr, men vi får höra allt som händer över allt och det skapar stor rädsla hos många. Man vill stänga in sig, skaffa vapen, försvara sig och man blir väldigt misstänksam mot allt okänt. Trots allt tror jag på människan. De flesta vill gott det är jag helt övertygad om! Mycket osämja beror säkert på missförstånd. Man talar inte samma språk, uttrycker sig fel, någon ilsknar till och så är bråket i full gång. Det här skulle ju handla om föresatser. Det gäller att ha goda sådana! 1) Motionen slarvade jag med i slutet av 2011, så nu gäller det att ta nya tag. Idag har jag i alla fall varit på promenad. Sven vill ha med mig och åka skidor. Får väl se om det blir någon snö. Jag har inte åkt på 30 år, så det går kanske inte så bra i början, men man kan väl i alla fall göra ett försök om tillfälle bjuds. 2) Nästa föresats är att rensa i röran och det kommer nog att ta ett tag att sortera vad jag ska slänga, vad jag ska ha kvar och vad jag ska ge bort. Det finns massor av saker från mitt hem, Henthys hem och allt som kan vara bra att ha som jag har samlat på mig under åren. 3) Sen ska jag ta upp mitt dagbokskrivande som inte blivit av hela december månad och så ska jag vara lite flitigare i bloggandet. Man behöver ju inte ha alltför stora ambitioner. 4) Min sista föresats är att vara en god medmänniska och det är inte heller lätt alla gånger. Jag är med i väntjänsten och idag har jag varit till USÖ med en gravt synskadad man, så det är i alla fall en bra början. Innan det blir TV-dags ska jag plocka in löst liggande papper i rätta pärmar och det är väl lite början på föresats nr 2.