Jag vill tacka livet

<
Någon gång före klockan halv sju i morse hade en av tackorna i Råtorp fått för sig att hon skulle föda sina lamm och det i 25 graders kyla. Två av lammen var döda, men de andra två var vid liv fast ett av dem var svårt medtaget. Det senare togs in i värmen torkades torrt och värmdes upp och så småningom lyckades man få i det lite av tackans mjölk. Det gick lite trögt till en början och det såg ut som om lammet inte skulle ha krafter att klara sig, men efter en stund tog det nya tag och lyckades så småningom få i sig alltihopa. Sedan var det dags att försöka komma upp på benen. Det var vingligt och svårt, men lyckades till slut. Nog finns det livskraft i de små liven! Mer än man kan tro. Efter ett tag bars den lille ut till mamma får i ladan och fick snutta hennes mjölk direkt från juvret och allt var väl. Den andre lille lammungen verkade också må skapligt bra. Det visade sig nämligen vara två små baggar som sett dagens ljus. Det känns oerhört skönt att ha varit med och med värme och kärlek försökt hjälpa en liten skör krabat till livet. Gissa om jag kommer att hålla reda på hur det går för honom i framtiden.