Jag vill ge en stor bukett rosor till min mamma och alla andra kvinnor, som jobbat i hemmet under många år utan annan ersättning än nöjet av ett väl utfört arbete. Det är inte roligt alla gånger att vara beroende av någon annans inkomst och att vara tvungen att be om pengar om det är något man behöver köpa. Sedan beror det förstås på vilka tillgångar mannen har och hur generös han är. Min mamma hade höns och sålde ägg ibland och var glad över sina "äggpengar". Jag minns också hennes glädje när hon fick pension och egna pengar att disponera.
Glad var hon också när första barnbidraget kom lagom till jag skulle börja skolan. Det underlättade lite när jag behövde något nytt även om hon sydde och stickade till mig. Något på fötterna behövdes också och allt hann hon inte sy. Djuren skulle skötas om förutom det vanliga hushållsarbetet. Hon hade varken tvättmaskin eller diskmaskin och inte vatten eller toalett inne. Under mina första skolår fick jag under vinterhalvåret läsa läxor i fotogenlampans sken för el och telefon fanns inte i mitt hem. Desto mer uppskattat blev det, när det äntligen blev elektrifierat.
Hushållsarbete är både tacksamt och otacksamt. Tacksamt för att det är snyggt och fint när man diskat, städat, tvättat och strukit. Otacksamt därför att man aldrig blir färdig. Det dröjer inte länge förrän det är dags att börja om igen. Men vad händer om man inte gör de här sysslorna. Jo, snart ser det väldigt nergånget ut.
Jag tycker att det är roligt med en rejäl storstädning, men det är förfärligt tråkigt med det ständiga plockandet in och ur diskmaskin, in och ur med tvätt, och alla saker som har en benägenhet att ligga på andra ställen än där de ska vara.
Min överfulla tvättkorg är struken, 18 lakan är manglade, men nu är det dags att ta itu med strykning och mangling igen för att det inte ska bli lika stora högar. Målningen har det gått dåligt med och det beror på vädret. Jag har tvättat altanen och till och med taket, men målningen får anstå till nästa år. Det ser trots allt ganska hyggligt ut nu. Det enda jag hunnit måla är garagedörren och det blev en klar förbättring.
Tänk, det var inte så länge sen men ändå så avlägset. Så är växte jag också upp. Utedass, bära vatten och ved, höbärgning, bärplockning. och mamma hade ju alltid alltid mjölkningen. Jag är så tacksam över att jag fick ett annat liv, ekonomiskt otroligt mycket bättre och inte alls så slitsamt.
SvaraRaderaHushållsarbete är ju en evig upprepning, man får njuta av stunden när strykkorgen är tom.
Hej Lisan! Min strykkorg verkar aldrig vara tom! Det är alltid något som hänger över en. Men visst har vi det bra jämfört med hur den äldre generationen hade det.
SvaraRaderaRoligt att få höra om din mamma!